En ljusglimt

Förra gången jag skrev här var det av raseri. Fortfarande kan det där raseriet bubbla i mig, men just nu vill jag skriva för att jag nu två nätter i rad har kunnat somna med ett leende på läpparna. Det har tidvis kommit stunder av tyngd i hjärtat men både igår och i förrgår precis innan jag skulle somna kändes mitt hjärta lätt som en fjäder trots allt. Det kanske kan betyda att det finns ljusglimtar i tillvaron ändå. Ljusglimtar och framsteg.

För övrigt funderar jag på om det skulle kunna vara genomförbart att kunna bilda en förening i Falun där man spelar sällskapsspel en gång varannan söndag eller något liknande. Frågan är bara hur man får tag på människor som vill bli medlemmar...?

Slutledes vill jag klargöra vilka ljusglimtar det egentligen är som jag pratade om först. Jag tänkte nämna en, det är en pojke som kan frambringa solen. Dessutom ser jag ibland en skymt av de vingar som han har på ryggen. Ja, det är dig jag menar. Du som är den enda som står vid min sida, du som är den enda som läser den här bloggen, det är DU! Tack för att du finns!